Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i så fall hur, matematiklärare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förändras då de övergår till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare år och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lärare. Utifrån tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn på lärande, analyseras dessa fem lärares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jämlikt och Demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med är vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sätt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att påverka långtgående relationella maktstrukturer..

Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på människors förmåga att leva och inse värdet av att verka i en kulturell mångfald. I ett mångkulturellt och Demokratiskt klassrum är samtal en viktig komponent. Genom samtal får varje medborgare möjligheten att uttrycka sina åsikter för att sedan överväga egna och andras åsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta del av andras åsikter är en grundförutsättning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Huvudsyftet med studien är att studera och analysera hur muntlig kommunikation används som redskap för inlärning i andraspråksundervisning ur ett lärarperspektiv samt hur läroplanens utsagor speglar sig i andraspråksundervisningen.

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership?In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?What do the teachers in the study consider to be a good leadership?What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades:1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förståelsen för lärares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att använda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i årskurs 7-9 samt gymnasiet våren 2013. Eftersom strävan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lärarnas uppfattningar av undervisningsmodellen användes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lärarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare som använder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. Utifrån denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.

Religionsfriheten utgör en fundamental beståndsdel i ett demokratiskt samhälle. Trots frihetens särartade ställning behöver den begränsas för att inte kränka andra individers fri- och rättigheter. Individerna i samhället åtnjuter rätten till religion men även från religion. Balansgången mellan individernas intressen är vad som skapar kontroverser för manifesteringen av religiösa symboler. Syftet med uppsatsen var sålunda att utreda de religiösa symbolernas ställning i ett demokratiskt samhälle.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum..

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur Demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Den nationella självbilden av det "demokratiska Sverige" är något som många medborgare identifierar sig med och känner stolthet över. I denna uppsats beskrivs en annan verklighet där Bahar, Layla Nusher och Tem beskriver sina upplevelser av demokratiskt inflytande. De fyra unga kvinnorna är bosatta i ett marginaliserat område i en förort till en av de större städerna i Sverige. Studien baseras på aktionsforskningsmetoden Photovoice där deltagarna fotograferat under temat "vad som är viktigt för dig?".